Våren har tjuvstartat mitt i skid-VM, men förutom insatsen av Geisha Sund på V75 är det inte mycket travvårkänslor hittills. Nej, det är damernas framfart i Falun som gett mig mest pirr i kroppen.
Täpp Karin är inget dumt namn på en nordsvensk travare, men tydligen är det Stina Nilsson som bär namnet. Stina är en komplett skidåkare. Startsnabb, travsäker, speedig, perfekt teknik och ett löphuvud av guld.
Täpp Karin hade blivit en fantastisk travare, men det är inte så tokigt med längdskidåkning heller. Tre silver har hon spurtat hem.
När det gäller skiddrottningen Kalla ser jag tydliga likheter med travkungen Maharajah. Båda trivs i hård och jämn fart och är starka som björnar, båda har dessutom haft svackor och kommit tillbaks starkare än någonsin.
På lördag tror jag Kalla ska använda samma taktik som Maharajah gjorde i Prix d’Amerique 2014, ta rygg på Johaug (Up And Quick) och sätta in stöten i rätt ögonblick. Björgen (Ready Cash) är en luring om hon håller ihop travet, men jag tror inte hon räcker… dags för tronskifte?