Trav är trav

Som jag laddat och sett fram emot lördagens V75-finaler, det var ju årets i särklass bästa travdag hittills. Men som så många gånger förut när förväntningarna är som störst blev det pyspunka.

Det började visserligen helt okej, vi fick se fina unghästar och Delicious US som enkelt joggade hem V75-inledningen. Men sen var det som att fan själv tog över regin. Skrällarna avlöste varann och duellen mellan On Track Piraten och Nuncio slutade med seger för Kadett CD??? Piraten tröttnade helt från dödens och Örjan satt och sov i andra ytter, när tåget gick i sista sväng stod Nuncio och Örjan kvar på perrongen… det var inget som helst fel på Nuncio, han har aldrig varit någon speedkula och så här kan det gå även för de bästa när de inte får göra det de är bra på.

Delicious – Var hon verkligen som bäst? Foto: travfilosofen.se

Nuncio behöver vi inte oroa oss över, han ska inte ha ryggresor, han är högst mänsklig när han körs bakifrån. Däremot är jag lite konfunderad över Delicious US, visst vann hon och visst hade hon skor runtom, men jag saknade det rätta trycket. Hoppas jag har fel, men förra gången jag såg samma sak var hon borta ett halvår.

Men det fanns ändå ljusglimtar:

  • Unique Juni (s4 e. Uptown Yankee) vann stoloppet för fyraåringar från dödens, hon vann lätt och såg dunderfin ut.
  • Global Un Poco (h3 e. Conway Hall) är treåringskullens kung, överlägen seger.
  • Policy Of Truth (v4 e. Explosive Matter) årsdebuterade med lätt seger, men han fick mycket till skänks.
  • Västerbo Hard Cash (h5 e. Ready Cash), hur kan man vara så bra i en V75-final utan en seger i resultatraden? Jag fattar ingenting.

***
Till sist får man damma av den gamla klassikern ”trav är trav” när utgången är fullständigt omöjlig att förutse, det är varelser vi har att göra med och sanningen är väl också den att vi ”experter” gjort ett dåligt jobb. Men helt ärligt kan jag inte ens med facit i hand förstå hur man kan ha mer än fem rätt en sådan här gång, max fem rätt.