San Pail (v7 e. San Pellegrino) har i 2-3 år varit Kanadas bästa häst, men starter utanför hemlandet har varit sällsynta. Anledningen är att han stressat upp sig över resor. Elitloppet har aldrig varit aktuellt och innan den gångna helgen har knappt besök i USA förekommit. Men i Nat Ray Trot på Meadowlands i lördags bröts trenden då San Pail återigen tvålade dit Arch Madness och vann på 1.08.9. På min världsranking går han upp på förstaplats, San Pail är nu alltså att betrakta som världens bästa travare.
Den sjuårige valacken med den högst ordinära stamtavlan har startat flitigt ända sedan treårssäsongen, men han var ingen stjärna från början. För varje säsong har han blivit bättre och bättre, och de två senaste säsongerna har han i princip vunnit allt han ställt upp i. Eftersom han nästan uteslutande startat i Kanada är det bara Maple Leaf Trot som inbringat prispengar av värde. Tre raka har det blivit i Maple Leaf Trot och nu har han alltså lagt till Nat Ray Trot till meritlistan.
San Pail är en svart häst med härlig aktion och förmåga att alltid gå hela vägen till mål, som de flesta nordamerikaner en naturtravare av rang. Det låter kanske konstigt, men jag hoppas vi slipper se honom i Norden… tror inte han passar på våra banor med våra taktiska upplägg. Vill inte se en så fin häst komma bort på Solvalla och förnedras i svensk media.
Men visst är det synd att inte travet kan samla dom bästa hästarna i världen, International Trot på Roosevelt var stort, Roosevelt var stor som bana, både banan och loppet är oerhört saknade.