Hoppa till innehåll

Olympiatravet

En repris från förra året, det vill säga avslagna uttagningar och wild card till hästar som inte direkt stod högst på listan. Olympiatravet har tappat sin glans.

Så här skrev jag 9 april 2011: ”Uttagningarna till Olympiatravet tände aldrig till i år, vet inte varför, men helt klart har det varit ljummet intresse… wild card-hästarna är inte heller direkt stekheta. Commander Crowe hyllas av tränaren, men vi har inte sett resultat än. Local Conch och Yarrah Boko är välförtjänt inbjudna och under utveckling, men det är inte så man skakar av upphetsning.”

Det är mycket som är sig likt, enda skillnaden i år är väl att Yarrah Boko kvalat in för egen maskin. Det är också den svenskfödde norsken som är min vinnare, han är härdad i världseliten och trivs när det blir allvar. Quarcio du Chene har varit toppfin länge nu och är den givne utmanaren. Yarrah Boko lär inte bli favorit, troligtvis rejält bortglömd när överskattade hästar som Commander Crowe (om han kommer till start från spår 7?) och Wishing Stone finns med på startlinjen.

Nej, det var bättre förr. Olympiatravet har faktiskt varit ett spännande lopp historiskt, brukar vara frisk körning på många händer. Duellen mellan Varenne och General du Pommeau år 2000 och Sugarcane Hanovers klassiska triumf 1988 är lopp som platsar på vilken lista som helst. Här kan ni kolla in travfilosofen’s topplista över Olympiatravet genom tiderna.

Ramloppen på lördag då, räddningsplankan när huvudloppet är sådär, hur är klassen där? Ett bra stolopp med dom vanliga stona inleder V75 och i V75-6 får vi se om Friction är så bra som tiden senast skvallrade om? Sammantaget är det inget som lockar mig att åka 30 mil, det är helt okej klass på loppen men inte mer än så. Faktum är att montén som inleder hela tävlingsdagen är ett av dagens mest intressanta lopp.

Olympiatravet – Lite historik

Olympiatravet startade 1979 på Jägersro, och vi som är gamla i gården kommer ihåg Linda Haglund’s närvaro och världshästen Pershing’s seger. Därefter blev loppet nån konstig historia för hästar under den absoluta eliten och kördes på olika banor, inte förrän 1985 körde det ”riktiga” olympiatravet igång igen och sedan dess är det Åby som gäller. Då med rejäl höjning av prissumman och Meadow Road som segrare.

Själv minns jag förstås Sugarcane Hanover’s fenomenala uppvisning 1988, Rival Damkaer’s skrällseger över Gentle Star i värsta snöovädret 1998 och Gidde Palema’s tre raka uppvisningar på 2000-talet. Det finns många andra goa minnen från loppet, t.ex. när Grades Singing kom från Nordamerika och vann med Ulf Thoresen. Även Scandal Play’s två segrar på 90-talet är sköna minnen.

Men det absolut bästa loppet var år 2000 då Varenne och General du Pommeau utkämpade en enorm duell sista varvet, Varenne betvingade Generalen och gjorde ett helt enastående lopp. Här kan ni se loppet med italiensk kommentator…

Löpningsrekordet är från 2009 då Triton Sund vann på 11,1am.

Kul kuriosa är att Texas har lämnat flest (tre) segrande avkommor i Olympiatravet. Grades Singing, Karate Chop och Copiad är alla efter Texas. Alf Palema och Viking Kronos har vardera två segrande avkommor.